Nagu Album VI – Antböle och Sandö

Beskrivning

Sandra Bergqvist skriver:  ”Hembygdskänsla är ett vackert ord…  Det är lite av en inre dragningskraft som styr mycket av våra tankar och värderingar ”

Känslan för hembygden ligger också bakom Nagu Hembygdsförenings tanke om hur viktigt det är att dokumentera det lokala för dagens globala värld. Därför fortsätter hembygdsföreningen sin Album-serie med avsikten att dokumentera byarna i Nagu. I Album VI presenteras Sandö och Antböle.

Sandö har fått sitt namn som den sandiga utlöparen ön är, som en del av Salpausselkä åsen. Antböle torde komma från namnet Anders som hade sin boning (böle) här vid det dåvarande sundet som delade Storlandet i en nordlig och en sydlig del.

Vi får också en bild av Nagu AD 1819 genom prästsonen Bror Abraham Miödh vars ursprungligen latinska text översatts till nusvenska av Iris Wikström.

Nina Söderlund berättar om en något yngre period. Texten om notdragningen dokumenterar i ord och bild en fiskemetod som gav välbehövlig tilläggsinkomst under vintern.

Nagu hembygdsförening önskar trevliga läsestunder med ökad kännedom om hur tidigare generationer levat och utvecklat Nagu till vad den är i dag

Sandra Bergqvist kirjoittaa   ”Kotiseututunne on kaunis sana … siinä on sisäistä vetovoimaa, joka monessa ohjaa ajatuksiamme ja arvojamme”

Kotisetutunteesta on lähtöisin myös Nauvon kotiseutuyhdistyksen ajatus siitä, kuinka tärkeää on tallentaa paikallistietoa tässä globaalissa ajassa. Siksi yhdistys jatkaa Album-sarjaansa, jonka tarkoituksena on dokumentoida Nauvon kyliä. Album VI pääaiheina ovat Sandö ja Antböle.

Sandö on Salpausselän hiekkainen jatke ja on saanut nimensä sen mukaan. Antböle puolestaan on lainannut nimensä Anders (Antte)lta, jonka asumus (böle) oli silloisen Isonauvon itä-länsisuunnassa jakaneen salmen rannalla.

Saamme myös kuvan Nauvosta vuodelta 1819 papinpoika Bror Abraham Miödhin silmin. Bror Abraham asui Mjölnarsin tilalla Druckiksen kylässä.

Nina Söderlund kirjoittaa nuotanvedosta – kalastusmuodosta, joka antoi tarvittavaa lisäansiota talviaikaan. Monet valokuvat elävöittävät artikkelia.

Nauvon kotiseutuyhdistys toivottaa mukavia lukuhetkiä samalla kun karttuu tieto siitä, miten esi-isämme elivät ja kehittivät Nauvoa sellaiseksi kuin se on tänään.